Tisdag 11 mars 2014

Ett tomrum i mig. En klump i magen. En klump i halsen. Gråten nära. Det är tufft nu. Det är tufft nu, tuffare än det var att åka tror jag till och med. Då såg jag så mycket fram emot äventyret och resan till Thailand med Lovisa. Nu är det mest plugg jag ser. Allt jag måste göra till Quizzes och Exams, KEXet. Ja mycket. Men samtidigt borde jag se fram emot resorna när terminen är slut. Jag borde se fram emot att få se Phillipinerna, Vietnam och Kambodja. Idag är det kanske svårt. Idag ser jag bara tiden det är kvar till jag får komma hem till Sverige igen. Få en till kram.

Vi har i alla fall haft 10 fantastiska dagar tillsammans. Tio hela dagar. Tror inte ens vi varit tillsammans så länge i sträck förut. Oftast är det bara ett par dagar åt gången och blev väl fler och fler ju närmare min Singapore-resa det började komma! Det blir underbart att komma hem men innan dess ska jg njuta av att vara här. På mitt äventyr. Hemma väntar förhoppningsvis också nya äventyr med att flytta hemifrån! Vilket jag längtar väldigt mycket efter, speciellt här där det i princip är som att bo i korridor om inte värre eftersom jag här delar rum med två personer och dessutom kök med resten av lägenheten.

Malik kom i alla fall till Singapore runt klockan fem på fredagskvällen och jag och Cissi hade väntat hela dagen. Jag hade även väntat hela torsdagen eftersom jag inte hade lektioner då heller. Vi hade åkt till Changi Mall vid strax innan lunch, åt en sen lunch i mallet oh försökt oss på lite shopping. Men med väldigt lite resultat. Var inte alls som vi trott. Outlets brukar ju vara bra. Men det var rätt dyrt och inte ens Nike lockade att handlas då… Vi åkte istället till Changi och väntar i nån timme. När de landat går vi ner och står precis utanför baggagebanden. Efter mycket lång tid kommer de i alla fall och vi får till slut krama om dem. Som jag hade väntat på det!

Vi tar oss ner till MRTn efter att ha pratat lite med Cissis mamma och pappa och åker till Burgis varifrån vi går till hotellet i Little India. Jag är lycklig av att ha honom här hos mig min Malik. Vi gör oss klara för middag och äter på en god indisk restaurang i Little India och köper lite citron eftersom Malik är förkyld och har ont i halsen. Han säger att vi inte borde dricka ur samma flaska så han smittar mig, men vi kysser ju ändå varandra så just den lilla detaljen kommer inte spela någon roll. Mysigt hotellrum, men väldigt litet.

Lördag. Vi börjar med att åka till Lakeside för att lämna de grejjer jag hade fått hemifrån för att slippa ta med det till Thailand. Sen åker vi till HarbourFront och äter lunch innan vi tar oss upp till Southern Ridges. Går nästan ända fram till Henderson Waves innan jag på sista trapp-back-steget trampar snett och snubblar. Kameran får sig ännu ett par repor och mina knän och händer blir blodiga. Fint med skrapsår! Inga plåster. Försöker torka så gott det går med blöta servetter men det går sådär.

Åker till Clarc Quay för att äta något enkelt vilket visar sig vara himla svårt och vi är både hungriga. Slutar med sallad och glass. Sen Går vi till Merlion och sitter där länge och ser på utsikten över Marina Bay och Marina Bay Sands. När klockan blir sex byter vi om och åker upp i 1Altitude och dricker Mojito. Straka Mojitos! Tittar på vacker utsikt och äter dyr middag på Boat Quay- inte värt med lite mat dessutom. Jag blir arg eftersom de lurar oss att en rätt räcker till två och att man dessutom får väldigt lite ris. Dåligt.

Söndag. Dags att åka till Krabi. Moon Hotel bjuder oss på ännu en god hotellfrukost och vi lämnar det sedan för en promenad tillbaka till Bugis och en MRT-tur till Changi. Flyger till Krabi, äter god lunch på flygplatsen och åker sedan till AoNang med en buss. Tar det lugnt på hotellet och lyckas äta mindre lyckad middag på en restaurang. Månadsdag har vi också! 9 månader!

Måndag. Byter hotell genom att åka Tuk-Tuk till LakeSide Bungalow – vilket visar sig ligga väldigt off. Mitt ute i ingenstans. Inte ens en restaurang med thaimat i närheten. Men vi blir flyttade till ett annat hotell Baan Havadee som ligger i en liten by, så därifrån åker vi lokalbuss till stranden. Har en rätt skön dag och mest bara är. Äter god frukt och plockar snäckor samt dricker kokosnöt.

Tisdag. Byter Hotell igen. Nu ska vi till Klong Muang, det var längre bort än vi trott, och tuk-tukarna kostar plötsligt 500 bath isf 100 eller mindre som vi har blivit vana vid. Vi struntar i att ta en sådan från hotellet, utan ger oss själva ut för att få tag på en. Det visar sig helt klart vara svårare än vi trott och efter en promenad i värmen och en rätt lång stunds väntande med tummen upp i luften längs vägen är vi rätt trötta och varma. Svetten rinner när till slut en taxi stannar och kan tänka sig att köra för 400 bath, vi säger okej och hoppar in. Taxichauffören snackar på halvt opegriplig engelska med inslag av thai. Trevlig är han av det lilla vi förstår. Jobbar mycket gör han och utgår från Phuket där hans familj bor säger han (nu var han då i Krabi för att han fått en körning från Phukets flygplats hit och hade flera timmar tillbaka). Vi pratar också mycket och vi är ense om att Krabi är så mycket vackrare än Phuket och att Krabi dessutom har lite färre turister. Vi närmar oss Klong Muang efter ca 20 minuter på riktigt dåliga vägar med vägarbeten. Enda vägen dit vad det verkar som. Han vill bara låta oss betala 350 till slut och vi dricksar så han får lite extra ändå!

Framme i Klong Muang. Hotellet ser litet och mysigt ut och vi checkar in och får ett rum. Dubbelsängen är visserligen två enkelsängar men det är rent och fint och sängarna ser rätt sköna ut. Vi plockar fram badkläderna, äter fried rice till lunch och går ner på stranden. Badar och njuter av dagen. Äter middag på strandhaket vilket var billigt och vi fick mycket mat men tyvärr tog det lång tid och vi var hungriga. Tittar på solnedgången och har det rätt bra. Avslutar kvällen med att sitta på stranden och se på stjärnorna och bara prata. Vi bokar en utflykt till torsdagen.

Onsdagen tillbringas också i Klong Muang. Vi badar, solar, pratar om livets frågor, badar mera, solar mera, snorklar (till vår besvikelse var det tråkbotten – men inte konstigt med tanke på den extrema ebb och flod som var där – och vi snorklade där det brukar vara ebb). Vi utforskar den lilla ön strax utanför stranden, som det vid ebb går att gå över till och vid flod som båtarna kör i sundet till. Tråkigt nog är det glas på väldigt många ställen, men det är vackert där ute. Någon har lagt stenar på varandra och en ser ut som ett fint hjärta.

Torsdagen den 6 mars åker vi på utflykt. Vi har bokat en tur till 4 olika öar med Longtail boat. Det visar sig att denna ”Longtail” inte är som jag tror, en för ca 15 personer, utan snarare ett träskepp för 80-100 personer. Det är en rolig utflykt men med alldeles för mycket folk. I och för sig spelar det ingen roll att vår båt har så mycket folk, på öarna är det ändå ännu mer folk. Tup Island är smockad men vi hittar ändå en liten plats med vacker utsikt och inte så mycket folk. Tar lite fina bilder och plockar snäckor. Snorklar och befinner oss i ett hav av fiskar. Annars ser vi några koraller och en manet (som jag är rätt nära att hoppa på när jag ska ifrån båten). Kameran badar så klart också! Vi åker vidare till Koh Poda (där vi hade kollat på att bo en natt), även här massa folk, men ändå lite större yta att sprida ut sig på. Vi badar igen och promenerar längs stranden efter att vi ätit en rätt smaklös lunch på ris och chili-kyckling. Båten går vidare mot Railey och den mest södra stranden. Mer turister, matförsäljning från longboats, en grotta man kan gå till. Vi nöjer oss med att köpa fruktsshakes och bada. Det blåser och sanden yr. Vi klättrar tillbaka upp på båtens tak denna gång efter att resan till Railey gjort oss helt dränka då vågorna (väldigt små, men fel vinkel) slog in över oss. Blött, men aldrig läskigt som det var på Koh Phi Phi med Lovisa. Turen återvänder till AoNang och vi väntar rätt länge på att åka transfer tillbaka. På morgonen när vi väntar i AoNang hinner jag dessutom köpa nya flipflops till både mig och Malik och pruta från typ 600 till 180 bath… Till mig blev det ett par fina rosa!

På fredagen hyr vi moppe och åker till AoNang för lite shopping och sovenirer. Jag köper armband och minipresent i form av små silvriga elefanter till mina rumskompisar (vi har börjat köpa små saker från olika länder till varandra). Äter lunch, badar. Jag får min efterlängtade thai-pannkaka med banan och nutella!! Gott! Och sedan åker vi tillbaka, lite vilse men så småningom tillbaka. Köper oss en halv vattenmelon och en hel ananas och åker upp till en strand norr om vårt hotell. Badar, solar och ser på den vackraste solnedgången vi sett i Krabi. Återvänder till hotellet, och JAG KÖR! Vänstertrafik och allt, men jag klarar av både det och att hantera moppen med både mig och Malik på. Är dock väldigt glad att han ville köra på de större vägarna! Äter middag efter att vi duschat på en fin restaurang och dricker vin. Malik äter det strakaste han någonsin ätit och får tyvärr till och med ont i magen för att det är så starkt! Jag äter skaldjur i sötsur sås, rätt gott faktiskt.

På lördagen den 8 mars återvänder vi mot Singapore. Blir en tidig morgon med kall omelett till frukost som tillagats dagen innan, men tur det för på flygplatsen fanns bara thaimat att köpa, även kl åtta på morgonen. Vi äter dock frukost nr två i form av fried rice! Flyget lyfter mot Singan vid 10 (fast 11 i Singaporetid) och vi tar oss till nästa hotell. Försöker återigen fixa Maliks betalning av en flygkurs han ska göra. Men inte ens med hjälp av mamma på skype lyckas vi. Slutar med ett samtal till Sverige om att aktivera utlandsbetalning och sedan kan i alla fall ett kvitto på betalningen skickas. Vi äter en Food Court middag i Novena och åker till Raffles Hotel och dricker Singapore Sling. Jordnötterna på golvet är en kul detalj men jag måste erkänna att jag hade trott att det skulle vara jordnötter precis över allt. Goda nötter och lite kul att slänga skalen på golvet. Dessutom var Slingen riktigt god!

På söndagen betar vi av både Botaniska Trädgårdarna och Labrador Reservoar med lämningar från Andra Världskriget. Dock är tunnlarna som vi tänkt att gå ner i stängda som det verkar. Tråkigt! Vi avslutar med shopping, jag köper en kjol och en vit tröja och Malik storshoppar! Två par chinos, ett par shorts och fyra eller fem t-shirts! Cotton-On är bra! Min favorit här måste jag säga!

Måndag. Det är snart dags för min älskade Malik att flyga hem. Fram till denna dag har det varit glädje och lycka, men på måndagen blir allt jobbigt. Vi inser båda två att vi inte kommer träffas igen på ca 2,5 månader, kanske mer kanske mindre. Det som är säkert är att jag har två månader kvar i skolan i Singapore. Halvtid. Lika mycket kvar som gått. Känns sjukt jobbigt efter så bra och intensiva men också bara mysiga och lugna dagar tillsammans. Jag inser hur tomt det kommer bli. Försöker vara glad. Njuter av att vara med honom hela dagen. Åker till Lakeside och packar ner mina grejjer som jag vill ha hem i hans väska. Den blir full och väger 22,5 kg. Även handbagaget får packas fullt. Skönt för mig i alla fall att skicka hem grejjer som jag inte längre behöver. Innebär att jag kommer kunna shoppa lite och fylla min väska så småningom. Vi äter middag i den större Food Courten vid FairPrice och handlar lite smått innan vi beger oss till flygplatsen. Tunnelbanan tar tid men vi lyssnar klar på 11 september som vi börjat lyssna på i Krabi och kramas resten av vägen. Checkar in och kramas länge. Tårarna rinner ner för mina kinder. Usch så hemskt. Gör ont i mig att lämna honom där. Efter evigheter av sista kramar, nu måste du gå så får han i alla fall gå. Jag står kvar och gråter och försöker samla mig. Men det är så svårt. Tungt. Samlar ihop mig så pass att jag kan gå till tåget iaf, tårarna rinner på vägen hem. Försöker lyssna på podcast men jag gråter och sover mer om vart annat. Hem, skriva till honom. Flyget har precis lyft och om 16 timmar landar han i Stockholm… Lång tid tar det. Jag älskar dig i alla fall Malik. Tack för den här fina resan tillsammans, för att du kom hit till mig! <3

Bilder kommer i nästa inlägg!