Hejdå Singapore – ses vi någon gång igen?
Så mycket intryck. Så trött nu. Tankarna har snurrat runt hela dagen så hade jag skrivit ner dem vet jag inte hur långt det hade blivit. Ja nu har jag på riktigt debuterat som ensamresenär! Helt själv i en säng i en bungalow på Boracay, Filippinerna. Lämnade Singapore efter massa hejdå imorse. Utcheckning från lägenheten vid 07 och incheckning på Changi vid halv nio. Bråkar lite om att få lämna tillbaka StudentPass innan jag är inne på flygplatsen! Det går fort och ändå hinner jag tänka så mycket! Det är kanske sista gången jag är här, ser det här, passa på och njut nu. Så ja, jag försökte njuta! Gick till Sunflower Garden på taket (rekommenderas!) och njöt av fot och vadmassage i fyrtio minuter innan boarding! Underbart att slippa stressa!
3,5 h flyg till Kalibo! Tittar på Orange is the New black och pratar med en engelsk man i stolen bredvid! Trevligt! Immigrationkön på Kalibo var inte beräknad för att klara 4 ankommande flyg samtidigt och jag klar i minst en timme... Segt, men inte mycket att göra. Blir inte ens stressad, för nu har jag ju bara gott om tid! :) Inga problem och ute på rätt sida... Växlar pengar och hittar Island Star Express. Betalar 300 peso (44kr) för buss i 1,5h, båt och transfer på Boracay (väskan blev buren ända in på rummet, galet snällt men sant!). Äter riktigt god och efterlängtad middag medan jag skypar med mamma och pappa! Bättre internet än i Singapore! Och sedan också med älskade Malik innan jag duschar och ja nu ligger jag här i sängen! :)
Mycket har hänt de senaste två dygnen. Från den mest stressade tentaskrivningen jag någonsin skrivit till att jag lämnat Singapore efter att ha bott och levt där i mer än 4 månader till att ha legat en dag på stranden och inte gjort någonting utöver det jag själv ville och hade lust för.
Njuter av livet. Försöker att inte bränna mig vilket är svårt med gassade sol. Ryggen är ju svårast att smörja in själv. Försöker täcka den när jag går iaf, så den inte får sol på sig hela tiden.
Reflekterar och tänker på tiden i Singapore. Hur fort allt gick. Vad jag egentligen har gjort under den här tiden. Att jag lärt mig massor, om mig själv, om livet, om hur annorlunda det kan vara jämfört med ett liv i Sverige. Det är vemodigt, men att vara på Boracay är fantastiskt och mest bara härligt. Jag övar på att dricka öl själv, i väntan på att Cicci kommer och den riktiga ölskolan inleds. :)










