Dagarna går ihop i varandra. Kan inte minnas mer än att jag pluggade, tränande och pluggade mera. Försökte slå bort alla tankar. Försökte att inte vara ledsen. Försökte att se det positiva i allt. Även om Malik har åkt hem till Sverige! Jag är ensam. Cissi och Johan har precis blivit tillsammans och spenderar rätt mycket tid tillsammans. Jag har ingen större lust att hitta på saker heller, men jag kämpar på och jag försöker. Skypar däremot med Elin S och Elin D på lördagen och med Lovisa på söndagen! Så skönt att få prata med er allihopa. Få lite pepp och lite hemmavänner här borta! <3

Tisdag 18 mars

Ont i magen, igen, helt plötsligt. Vad händer där inne? Vad tycker den inte om? Vad borde jag inte äta? Förmodligen stark mat! Igår åt jag ju Prata till middag. Det var sjukt starkt! 

Dessa dagar, denna vecka har varit så jobbiga. När jag kom hit till Singan var det så mycket som var nytt hela tiden att jag inte tyckte det var lika jobbigt att vara borta hemifrån, att vara från Malik! Men nu har det plötsligt blivit så där himla jobbigt! Det är tomt och jag är ensam. Jag vet att det inte är så. Jag är inte ensammast i världen, jag är fånig, jag är här och jag har fantastiska vänner här borta det måste jag verkligen säga! Men iförrgår kväll efter att ha varit med Cicci och Johan under kvällen blev det plötsligt så där jobbigt som att liksom slår över mig! Jag blir så ledsen och ja det gör ont! Malik var på väg till Grekland och jag var mer nervös än han för hans försenade flyg och korta bytestider! Skrev till Cissi och hon kom ner (Tack för att du är så underbar!) till mig! Så himla skönt att inte sitta och deppa själv och det kändes rätt fort bättre! :) 

Lycka och sorg. Glädje och tårar. För det första är hemresan bokad. Den 28 maj kl 9.00 lyfter planet mot Stockholm. Vi (jag, Cissi och Johan) landar kvart i fyra samma dag. Det är lycka på ett sätt – att jag nu vet när jag kommer hem – när jag kommer få träffa alla där hemma igen. Speciellt Malik och hela familjen. Jag har nu ett datum att se framemot, ett datum att längta till, men också ett datum att fasa lite för. Ska jag då lämna denna värme, mina fina vänner och Asien och åka hem? Ja det är precis så det är! Hem kommer jag i alla fall vid kvart i fyra, onsdagen den 28 maj 2014!

Men det andra då, det jobbiga? Jo jag fick just reda på att farfar ligger på Danderyds Sjukhus. Pappa åkte in med honom igår eftermiddag efter att i förrigår inte lyckats få honom att vilja åka in. Så vid fem igår åkte de iaf in till akuten. Pappa släppte av farfar och åkte sedan för att parkera. Och är han kommer in har farfar berättat hur han halkat på en isfläck (vilket var mer än pappa visste) och får förklaringen ”ja om jag nu har ont i ryggen måste jag väl ha ramlat på något sätt”. I och med virrigheten får han ligga på akuten hela natten. Och eftersom det snöat och kommer in många trafikolyckor får de vänta länge. Några timmar senare sätter sig plötsligt farfar upp och vill åka hem eftersom det är dags att sova ordentligt men pappa hindrar honom. Pappa åkte hem vid halv två för att hinna sova till fem iaf och farfar blir under natten inskriven på avdelning 36 vilket farfar gärna ringer och berättar för pappa. Flera gånger.

Gör ont i mig att höra detta. Varför ska han bli dålig nu? Och varför är det när jag är borta och dessutom så ska pappa och Annika åka utomlands på tisdag så inte heller det är så bra. Får lite panik. Usch.